Curlingregler – poäng, omgångar och sista stenen enkelt förklarat

Curlingstenar glider mot boet på isen under sopning av curlingspelare

Curling går ut på att placera stenar närmare mitten av ett cirkelformat målområde än motståndaren. Bara ett lag kan få poäng i en omgång. Laget får en poäng för varje egen sten som ligger närmare centrum än motståndarnas bästa sten, förutsatt att stenen ligger i eller berör målområdet.

Det är den viktigaste regeln att kunna när du börjar titta. Resten av spelet handlar om hur lagen skapar, skyddar och förändrar sådana poänglägen. En sten kan vara värdefull även om den ligger utanför målområdet, eftersom den kan hindra motståndaren från att nå in.

Här går vi igenom curlingregler för vanligt fyrmannaspel och förklarar skillnaderna mot mixed dubbel och rullstolscurling. Regeluppgifterna är kontrollerade 2026-09-28 . Den aktuella internationella regelboken finns hos World Curling; tävlingens egna bestämmelser avgör vilket format som används.

Så går spelet till

Fyra spelare och åtta stenar per lag

I traditionell lagcurling har varje lag fyra spelare. Varje spelare sätter två stenar, vilket ger åtta stenar per lag och sammanlagt 16 i en omgång. Lagen spelar växelvis: en sten från det ena laget följs av en från det andra.

En omgång kallas också en end. När alla stenar har spelats fastställs poängen. Därefter spelar lagen åt motsatt håll på banan i nästa omgång. Poängen från omgångarna läggs ihop och laget med högst totalsumma vinner matchen.

De stora mästerskapen för dam- och herrlag spelas normalt över tio omgångar. Andra tävlingar kan använda åtta eller ett annat fastställt antal. En match kan också avslutas tidigare om ett lag ger upp enligt tävlingens regler. Vid oavgjort efter det ordinarie antalet omgångar används extra omgång när matchen måste avgöras.

Spelarnas roller: etta, tvåa, trea och skipper

Spelordningen brukar beskrivas som etta, tvåa, trea och fyra. Ettan sätter lagets första två stenar, tvåan nästa två och så vidare. Skippern leder lagets taktik och visar ofta från boet var nästa sten ska hamna.

Skippern spelar ofta sist, men rollen och spelordningen är inte samma sak. Ett lag kan organisera sig annorlunda. Det är därför säkrare att skilja mellan vem som fattar de taktiska besluten och vem som faktiskt sätter lagets avslutande stenar.

Medspelarna bedömer farten och kan sopa framför stenen inom reglernas ramar. Sopningen påverkar hur långt stenen glider och hur dess bana utvecklas. Den är en del av precisionen i slaget, tillsammans med utgångsriktning, fart och rotation.

Boet, teelinjen och gardzonen

Det cirkelformade målområdet heter boet. Mittpunkten är den punkt som avståndet mäts till vid poängbedömningen. Ringarnas färger hjälper spelarna och publiken att uppfatta läget, men ger inte olika poängvärden.

Teelinjen löper tvärs över banan genom boets centrum. Mittlinjen löper längs banan. Framför boet finns området där lagen ofta placerar garder, alltså stenar som skyddar andra stenar eller blockerar en väg in.

En gard kan därför vara taktiskt viktig utan att kunna ge poäng i sitt nuvarande läge. När kommentatorn säger att ett lag har byggt upp ett bra läge behöver det inte betyda att laget redan har flest stenar i boet. Det kan i stället ha skapat hinder som gör nästa slag svårt för motståndaren.

Poäng: så räknar du rätt i curling

Bara stenar närmare än motståndarens bästa räknas

Börja med att hitta den sten som ligger närmast centrum. Dess lag ligger bäst till. Hitta sedan motståndarlagets närmaste sten. Räkna hur många av det första lagets stenar som ligger närmare centrum än denna. Det antalet blir omgångens poäng, om stenarna ligger i eller berör boet.

En sten behöver alltså inte vara helt innanför den yttersta ringen för att kunna räknas. Det räcker att den berör boet. Däremot ger en sten helt utanför boet ingen poäng, oavsett hur användbar den har varit som gard.

Det är placeringen efter omgångens sista sten som avgör. Under pågående spel kan kommentatorn säga att ett lag ”ligger med två”. Det beskriver ögonblicksläget. Nästa sten kan slå bort en poängsten, flytta en annan eller lägga sig allra närmast centrum och ändra poängen helt.

Exempel 1: två röda stenar ger två poäng

Bild 1. Förenklad illustration, inte skalenlig matchdata. R1 och R2 ligger båda närmare centrum än G1. Rött får därför två poäng.
Bild 1. Förenklad illustration, inte skalenlig matchdata. R1 och R2 ligger båda närmare centrum än G1. Rött får därför två poäng. Den röda stenen R3 ligger längre bort än G1 och räknas inte, trots att den är inne i boet.

Läs stenen G1 som en gräns: alla röda poängstenar måste vara närmare mitten än den. Det gör det lättare att räkna även när många stenar ligger samlade. Du behöver inte börja med att räkna alla stenar i boet, utan med att hitta respektive lags bästa sten.

Exempel 2: en gul sten slår flera röda

Bild 2. Förenklad illustration. G1 är närmast centrum, men R1 ligger närmare än nästa gula sten, G2. Gult får en poäng.
Bild 2. Förenklad illustration. G1 är närmast centrum, men R1 ligger närmare än nästa gula sten, G2. Gult får en poäng. De röda stenarna ger inga poäng i omgången, trots att rött har flera stenar i boet.

Exemplet visar varför mängden stenar inte ensam avgör vem som vinner en omgång. Ett lag kan ha byggt ett starkt läge med flera möjliga poängstenar och ändå förlora poängen när motståndaren lyckas placera en enda sten bättre.

Mätning och blank omgång

I jämna lägen kan avståndet behöva mätas. Bedömningen ska inte göras efter vilken färgad ring en sten ligger på eller hur stor del av stenen som syns från tv-kameran. Det är avståndet till centrum som skiljer poängstenarna åt.

Om ingen sten ligger i eller berör boet blir omgången blank, alltså poänglös. Det kan vara ett medvetet taktiskt val. I vanligt fyrmannaspel behåller laget då rätten till sista stenen i nästa omgång. Mixed dubbel har en annan regel, som vi kommer till längre ned.

Sista stenen: därför är den så viktig

Hammer ger chansen att påverka sist

Rätten att spela omgångens sista sten kallas ofta hammer. Den är värdefull eftersom laget får det sista försöket att förbättra sitt poängläge eller förstöra motståndarens. En välplacerad sista sten kan förändra en hel omgång.

Fördelen är ändå ingen garanti för poäng. Vägen in kan vara blockerad, och laget kan behöva genomföra ett svårt slag för att undvika att släppa poäng. Ställningen på banan är viktigare än att bara veta vilket lag som har sista stenen.

Hur rätten till sista sten i första omgången bestäms beror på tävlingen. Vid mästerskap används särskilda dragningar och fastställda procedurer. Som tittare räcker det oftast att hitta symbolen för sista sten i resultatrutan och följa hur den flyttas mellan omgångarna.

Att ta två, tvinga till en eller stjäla

I fyrmannaspel får laget som inte tog poäng sista stenen i nästa omgång. Därför vill laget med hammer ofta ta minst två poäng. Tar det bara en lämnar det över sista stenen till motståndaren för en relativt liten utdelning.

Laget utan hammer kan försöka tvinga motståndaren att nöja sig med en poäng. Det kan vara ett bra resultat även om resultattavlan visar en förlorad omgång. Lyckas laget utan sista sten självt ta poäng kallas det att stjäla.

Taktiken påverkas också av totalställningen och hur många omgångar som återstår. Ett lag som leder sent kan prioritera enkla lägen och få stenar i spel. Ett lag som behöver flera poäng kan i stället vilja ha garder och trängsel. Samma slag kan därför vara klokt i en matchställning och olämpligt i en annan.

Skyddsregler: varför får man inte slå bort alla garder direkt?

Femstensregeln skapar fler taktiska möjligheter

Den fria gardzonen ligger mellan hoglinjen och teelinjen, med boet undantaget. Under omgångens första fem spelade stenar får en motståndares sten i denna zon inte slås ur spel. Från och med den sjätte spelade stenen upphör just detta skydd.

Fem betyder fem stenar sammanlagt från båda lagen, inte fem per lag. Det är en vanlig källa till missförstånd. Regeln hindrar laget med sista sten från att omedelbart rensa bort varje motståndargard och gör det lättare att bygga upp spel framför boet.

En skyddad gard kan i vissa situationer flyttas utan att tas ur spel. Det betyder dock inte att alla sådana slag är tillåtna. Även regeln om stenar på mittlinjen måste beaktas. Vid överträdelse kan den spelade stenen tas bort och läget återställas enligt regelbokens procedur.

No-tick skyddar garder på mittlinjen

I vanligt fyrmannaspel finns dessutom en no-tick-regel under de första fem stenarna. Den gäller motståndargarder i den fria gardzonen som berör mittlinjen. De får inte flyttas bort från mittlinjen eller ut ur den fria gardzonen på det sätt regeln förbjuder.

Syftet i spelet är att en central gard inte enkelt ska kunna knuffas åt sidan och lämna en fri väg in. För tittaren är skillnaden viktig: femstensregeln handlar om att inte ta en skyddad motståndargard ur spel, medan no-tick också begränsar vissa förflyttningar av mittgarder. Finlands Curlingförbunds regelgenomgång återger de internationella bestämmelserna i detalj.

Mixed dubbel: färre spelare och stenar som redan ligger ute

Två spelare och fem spelade stenar var

I mixed dubbel består laget av en kvinna och en man. Varje lag spelar fem stenar per omgång. Dessutom placeras en sten från vardera laget på bestämda positioner innan omgången börjar. Totalt används därmed sex stenar per lag, men bara fem sätts genom vanliga slag.

En spelare sätter den första och den sista av lagets fem stenar. Den andra sätter de tre mittersta. Matchen spelas normalt över åtta omgångar. De förplacerade stenarna skapar ett poängläge redan från start, vilket gör att öppningen ser annorlunda ut än i fyrmannaspel.

Andra skyddsregler och blankningsregler

Under de första tre spelade stenarna i mixed dubbel får ingen sten tas ur spel, inte heller en egen sten eller en förplacerad sten. Från den fjärde spelade stenen gäller inte detta inledande borttagningsförbud. Använd därför inte fyrmannaspelets femstensregel som förklaring till varje situation i mixed dubbel.

En vanlig poänglös omgång innebär också att laget som hade sista stenen förlorar rätten att bestämma de förplacerade stenarnas positioner, och därmed normalt sista stenen. Att blanka för att behålla hammer fungerar alltså inte som i fyrmannaspel.

Laget med rätt att välja placering kan använda powerplay en gång under matchens ordinarie omgångar. Då används ett särskilt sidoläge för de förplacerade stenarna. Placeringarna följer aktuella tävlingsregler; äldre bilder behöver inte visa säsongens upplägg. En svensk introduktion till formaten finns hos Karlstads Curlingklubb på curling.se.

Rullstolscurling: samma poängidé, utan sopning

I fyrmannaspel i rullstolscurling sätts stenarna från en stillastående rullstol, med handen eller ett särskilt spelredskap. Ingen sopning används. Det gör att precisionen i utspelet blir särskilt tydlig för den som tittar.

Lagen spelar åtta stenar per omgång och mästerskapsmatcher i detta format normalt åtta omgångar. Grundidén med poängen är densamma: det lag som ligger närmast centrum räknar de egna stenar som slår motståndarens bästa. Däremot ska detaljer om leverans och skyddsregler läsas i reglerna för just rullstolscurling.

Ordlista: curlinguttrycken du hör under matchen

UttryckBetydelse
BoDet cirkelformade målområdet där stenar kan ge poäng
EndEn omgång, efter vilken poängen fastställs
HammerRätten till sista stenen i omgången
GardEn sten som skyddar ett läge eller blockerar en spelväg
Draw eller dragningEtt slag där stenen placeras på en bestämd plats
TakeoutEtt slag som slår bort en annan sten
FrysningEn sten som läggs tätt intill en annan sten
Blank omgångEn omgång utan poäng
StöldPoäng för laget som inte hade sista stenen
SkipperSpelaren som leder lagets taktik

När du tittar nästa gång kan du börja med tre frågor: Vem ligger närmast centrum? Vilket lag har sista stenen? Vilka vägar in i boet är öppna? Med de svaren blir både poängräkningen och lagens val lättare att följa. Vill du sätta sporten i ett svenskt sammanhang kan du också läsa om Anette Norberg och hennes curlingkarriär.

Läs Mer