Djurgårdens IF har flest SM-guld i herrarnas ishockey: 16. Brynäs IF följer med 13 och Färjestad BK med tio. Den senaste svenska mästaren är Skellefteå AIK, som vann sitt femte SM-guld 2026.
Här hittar du både klubbarnas totala antal titlar och alla års svenska mästare från 1922 till 2026. Sammanställningen gäller herrarnas senior-SM. Damernas mästerskap, junior-SM, grundseriesegrar och internationella klubbtitlar ingår inte.
Uppgifterna är kontrollerade 2026-09-28 mot Svenska Ishockeyförbundets historiska register. Att ange slutår är viktigt: en lista över SM-guld i hockey är en historisk sammanställning som förändras när ett nytt mästerskap avgörs.
Flest SM-guld i hockey: hela klubblistan
Totalt har 17 klubbar vunnit de 101 herrtitlar som delats ut under perioden 1922–2026. Tabellen är sorterad efter antal guld. Klubbar med lika många titlar delar placering; inbördes ordning inom en sådan grupp innebär ingen ytterligare sportslig rangordning.
| Placering | Klubb | SM-guld | Första | Senaste |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Djurgårdens IF | 16 | 1926 | 2001 |
| 2 | Brynäs IF | 13 | 1964 | 2012 |
| 3 | Färjestad BK | 10 | 1981 | 2022 |
| 4 | IK Göta | 9 | 1922 | 1948 |
| 5 | Hammarby IF | 8 | 1932 | 1951 |
| 6 | AIK | 7 | 1934 | 1984 |
| 6 | Södertälje SK | 7 | 1925 | 1985 |
| 8 | Frölunda HC | 5 | 1965 | 2019 |
| 8 | Skellefteå AIK | 5 | 1978 | 2026 |
| 8 | HV71 | 5 | 1995 | 2017 |
| 11 | Leksands IF | 4 | 1969 | 1975 |
| 11 | Växjö Lakers | 4 | 2015 | 2023 |
| 13 | Luleå HF | 2 | 1996 | 2025 |
| 13 | Modo Hockey | 2 | 1979 | 2007 |
| 13 | Malmö Redhawks | 2 | 1992 | 1994 |
| 16 | Gävle GIK | 1 | 1957 | 1957 |
| 16 | IF Björklöven | 1 | 1987 | 1987 |
Källa: Svenska Ishockeyförbundets antal SM-guld sedan 1922. Klubbnamnen har skrivits konsekvent i tabellerna. Historiska namnvarianter delas inte upp i separata klubbar.
Djurgården toppar med 16 guld
Djurgården är ensamt i topp i den samlade historiken. Klubbens första SM-guld kom 1926 och det senaste 2001. Mellan dessa år ryms flera tydliga framgångsperioder, men den mest koncentrerade sviten är de sex raka titlarna 1958–1963.
Sex guld i följd är något annat än sex guld utspridda över flera generationer. Sviten visar hur starkt ett lag kunde dominera under en bestämd epok. Samtidigt säger en historisk total inte hur laget presterar i dagens serie. En rekordlista ska läsas som ett mått på vunna mästerskap över tid, inte som en aktuell formtabell.
Djurgårdens senare titlar 1989, 1990 och 1991 bildar ytterligare en obruten svit. Gulden 2000 och 2001 innebär att klubben dessutom vann två år i rad efter millennieskiftet. Det är kombinationen av flera sådana perioder som ligger bakom förstaplatsen.
Brynäs har 13 titlar från flera epoker
Brynäs tog sitt första guld 1964 och sitt senaste 2012. En stor del av klubbens mästerskap kom från mitten av 1960-talet till slutet av 1970-talet. Tre raka titlar 1966–1968 följdes av ytterligare tre 1970–1972.
Det gör Brynäs till en central klubb när man läser den svenska hockeyns övergång mellan olika serie- och mästerskapsformat. Klubben vann både före och efter att Elitserien startade. Totalsiffran 13 är därför bredare än antalet titlar inom en enda ligas namn eller organisationsform.
För den som jämför Brynäs och Djurgården är skillnaden tre guld. Båda har starka koncentrationer av titlar under vissa årtionden, men också senare mästerskap som har byggt vidare på äldre framgångar. Årtalen ger därmed mer information än totalsiffran ensam.
Färjestad leder bland klubbarna närmast bakom
Färjestads tio guld sträcker sig från 1981 till 2022. Till skillnad från flera klubbar i toppen kom samtliga efter att Elitserien hade startat säsongen 1975/76. Det gör klubbens titelhistorik särskilt relevant när man diskuterar modern svensk elitishockey.
Här märks varför frågan måste vara tydlig. ”Flest SM-guld genom tiderna” och ”flest guld sedan Elitseriens start” avser olika tidsperioder. Om man begränsar sammanställningen måste årtalsgränsen anges öppet. Annars riskerar två korrekta tabeller att se ut som om de motsäger varandra.
Gamla mästare har fortfarande en plats i toppen
IK Göta har nio guld och Hammarby åtta. Deras senaste titlar kom 1948 respektive 1951, men de räknas på samma sätt i den historiska totalen som senare mästerskap. En klubbs nuvarande serietillhörighet förändrar inte redan vunna SM-guld.
AIK och Södertälje delar nästa nivå med sju var. Längre ned i tabellen finns både föreningar med en enstaka mästerskapssäsong och klubbar som har samlat flera titlar under 2000-talet. Listan berättar därför också hur den svenska hockeyns tyngdpunkter har flyttats mellan orter och perioder.
Skellefteås femte guld kom 2026
Skellefteå besegrade Rögle med 4–1 i matcher i finalserien 2026. Därmed blev 1978, 2013, 2014, 2024 och 2026 klubbens fem guldår. Skellefteå delar nivån fem titlar med Frölunda och HV71.
Året före, 2025, vann Luleå sitt andra SM-guld. Den första titeln hade kommit 1996. Växjö har fyra titlar, samtliga från 2015 och framåt, medan Leksands fyra kom mellan 1969 och 1975. Identiska totalsiffror kan alltså dölja helt olika tidslinjer.
Alla vinnare: svenska mästare i ishockey 1922–2026
Tabellen redovisar mästerskapsåret, alltså året då titeln delades ut. Guldet för säsongen 2025/26 står därför under 2026. Läs först den vänstra årskolumnen uppifrån och ned, därefter den högra. På så sätt följer du hela tidslinjen från 1922 till 2026.
| År 1922–1974 | Svensk mästare | År 1975–2026 | Svensk mästare |
|---|---|---|---|
| 1922 | IK Göta | 1975 | Leksands IF |
| 1923 | IK Göta | 1976 | Brynäs IF |
| 1924 | IK Göta | 1977 | Brynäs IF |
| 1925 | Södertälje SK | 1978 | Skellefteå AIK |
| 1926 | Djurgårdens IF | 1979 | Modo Hockey |
| 1927 | IK Göta | 1980 | Brynäs IF |
| 1928 | IK Göta | 1981 | Färjestad BK |
| 1929 | IK Göta | 1982 | AIK |
| 1930 | IK Göta | 1983 | Djurgårdens IF |
| 1931 | Södertälje SK | 1984 | AIK |
| 1932 | Hammarby IF | 1985 | Södertälje SK |
| 1933 | Hammarby IF | 1986 | Färjestad BK |
| 1934 | AIK | 1987 | IF Björklöven |
| 1935 | AIK | 1988 | Färjestad BK |
| 1936 | Hammarby IF | 1989 | Djurgårdens IF |
| 1937 | Hammarby IF | 1990 | Djurgårdens IF |
| 1938 | AIK | 1991 | Djurgårdens IF |
| 1939 | Ingen mästare | 1992 | Malmö Redhawks |
| 1940 | IK Göta | 1993 | Brynäs IF |
| 1941 | Södertälje SK | 1994 | Malmö Redhawks |
| 1942 | Hammarby IF | 1995 | HV71 |
| 1943 | Hammarby IF | 1996 | Luleå HF |
| 1944 | Södertälje SK | 1997 | Färjestad BK |
| 1945 | Hammarby IF | 1998 | Färjestad BK |
| 1946 | AIK | 1999 | Brynäs IF |
| 1947 | AIK | 2000 | Djurgårdens IF |
| 1948 | IK Göta | 2001 | Djurgårdens IF |
| 1949 | Ingen mästare | 2002 | Färjestad BK |
| 1950 | Djurgårdens IF | 2003 | Frölunda HC |
| 1951 | Hammarby IF | 2004 | HV71 |
| 1952 | Ingen mästare | 2005 | Frölunda HC |
| 1953 | Södertälje SK | 2006 | Färjestad BK |
| 1954 | Djurgårdens IF | 2007 | Modo Hockey |
| 1955 | Djurgårdens IF | 2008 | HV71 |
| 1956 | Södertälje SK | 2009 | Färjestad BK |
| 1957 | Gävle GIK | 2010 | HV71 |
| 1958 | Djurgårdens IF | 2011 | Färjestad BK |
| 1959 | Djurgårdens IF | 2012 | Brynäs IF |
| 1960 | Djurgårdens IF | 2013 | Skellefteå AIK |
| 1961 | Djurgårdens IF | 2014 | Skellefteå AIK |
| 1962 | Djurgårdens IF | 2015 | Växjö Lakers |
| 1963 | Djurgårdens IF | 2016 | Frölunda HC |
| 1964 | Brynäs IF | 2017 | HV71 |
| 1965 | Frölunda HC | 2018 | Växjö Lakers |
| 1966 | Brynäs IF | 2019 | Frölunda HC |
| 1967 | Brynäs IF | 2020 | Ingen mästare |
| 1968 | Brynäs IF | 2021 | Växjö Lakers |
| 1969 | Leksands IF | 2022 | Färjestad BK |
| 1970 | Brynäs IF | 2023 | Växjö Lakers |
| 1971 | Brynäs IF | 2024 | Skellefteå AIK |
| 1972 | Brynäs IF | 2025 | Luleå HF |
| 1973 | Leksands IF | 2026 | Skellefteå AIK |
| 1974 | Leksands IF |
Källa: Svenska Ishockeyförbundets SM-finaler genom tiderna, avstämt mot förbundets klubbvisa guldregister.
Varför saknas en mästare vissa år?
Ingen svensk mästare utsågs 1939, 1949, 1952 eller 2020. Dessa år ska därför inte fyllas med grundseriens vinnare eller med det lag som såg starkast ut när säsongen avbröts eller mästerskapet inte genomfördes.
År 2020 stoppades slutspelet till följd av coronapandemin och inget SM-guld delades ut. Det är ett tydligt exempel på skillnaden mellan att ha ett sportsligt utgångsläge och att faktiskt ha vunnit mästerskapet. Ett uteblivet slutspel skapar ingen automatisk mästare.
Perioden från 1922 till och med 2026 omfattar 105 kalenderår. När de fyra åren utan mästare räknas bort återstår 101 titlar. Den kontrollräkningen stämmer också med summan av samtliga klubbars guld i den första tabellen.
Grundserie kontra SM: två olika prestationer
Seriesegraren blir inte automatiskt svensk mästare
I dagens SHL avgör grundserien vilka lag som går vidare och vilket utgångsläge de får i slutspelet. Att vinna grundserien visar att ett lag har samlat flest poäng under seriespelet. SM-guldet avgörs däremot genom slutspelet.
Det är därför fullt möjligt att toppa tabellen och sedan bli utslagen. Ett lag som placerar sig längre ned kan i stället vinna de avgörande matchserierna och bli svensk mästare. När man räknar SM-guld är det slutspelssegern som ska registreras, inte förstaplatsen efter grundseriens sista omgång.
Skillnaden är särskilt viktig när historiska meriter presenteras tillsammans. En klubb kan med rätta lyfta både seriesegrar och SM-guld, men prestationerna får inte adderas och kallas för samma sak. De mäter olika delar av en säsong.
Så leder dagens slutspel fram till guldet
I SHL:s nuvarande upplägg går de sex främsta lagen direkt till kvartsfinal. Lag sju till tio spelar åttondelsfinaler, även kallade play-in, om de två återstående platserna. Dessa möten avgörs i bäst av tre matcher.
Kvartsfinaler, semifinaler och final avgörs i bäst av sju. Ett lag behöver alltså fyra segrar för att vinna en sådan matchserie. När en final anges som 4–1 handlar siffrorna om vunna matcher, inte om målresultatet i en enskild match. Se SHL:s förklaring av SM-slutspelet för tävlingsupplägget.
Det är en användbar skillnad även när du läser äldre finalresultat. En notering kan avse matchserien, en enskild final eller en annan avgörande tävlingsform. Rubriken och tidsperioden avgör hur siffran ska tolkas.
Historiska format: SM har inte alltid avgjorts som i dag
Från utslagning till finalserier
De första svenska mästerskapen spelades som utslagningstävlingar. Under perioden 1922–1951 var detta huvudmodellen, med de år utan mästare som redan nämnts. Det innebar ett annat upplägg än dagens långa grundserie följd av flera matchserier.
Under 1950-talet förändrades vägen till titeln. Efter ett upplägg där de främsta från olika seriegrupper möttes användes finalserier under perioden 1956–1965. Då kunde mästerskapet avgöras genom tabellspel mellan kvalificerade lag, inte genom en finalserie av dagens typ.
Slutspel före och efter Elitseriens start
Utslagningsspel användes 1966 och 1967. Därefter följde åter en period med finalserier 1968–1974. Från 1975 har mästerskapet avgjorts genom slutspel. Förbundets historiska översikt över svenska mästare beskriver formatens utveckling.
Elitserien startade säsongen 1975/76. Det betyder att införandet av slutspel 1975 och starten för Elitserien inte ska behandlas som exakt samma händelse. Det första mästerskapsåret efter den nya ligans startsäsong var 1976, då Brynäs vann.
Varför jämförelser mellan epoker kräver eftertanke
Ett SM-guld räknas som en titel oavsett vilket godkänt mästerskapsformat som användes. Däremot betyder det inte att vägen dit såg likadan ut. Antalet matcher, lagens förutsättningar och tävlingens struktur har förändrats.
Det går därför att använda guldlistan för att besvara vem som har flest titlar, men inte ensam för att avgöra vilket lag som var starkast i svensk hockeyhistoria. Den senare frågan kräver en vald jämförelse: dominans mot samtida motståndare, längden på en framgångsperiod eller prestationer i en viss ligamiljö.
Ett tydligt sätt att jämföra är att hålla isär totalsumma och svit. Totalsumman visar hur många mästerskap klubben har vunnit. En svit visar hur många år i rad den lyckades. Båda kan vara intressanta, men de svarar på olika frågor.
Vanliga frågor om SM-guld i hockey
Vilket lag har flest SM-guld?
Djurgårdens IF har flest på herrsidan med 16 till och med 2026. Brynäs har 13 och Färjestad tio. Avgränsningen till herrarnas senior-SM behövs eftersom andra mästerskap har egna vinnare och rekord.
Vem blev svensk mästare 2026?
Skellefteå AIK vann sitt femte guld efter finalseger mot Rögle. En lista som slutar 2025 saknar därmed en titel för Skellefteå och visar en äldre fördelning mellan klubbarna.
Räknas titlar före Elitserien?
Ja, i en sammanställning av alla SM-guld räknas även mästerskapen före säsongen 1975/76. Om en lista bara avser Elitserien och SHL måste den begränsningen anges. Den här artikeln börjar vid det första svenska mästerskapet 1922.
Källor och avgränsning
Klubbarnas titlar och årslistan bygger på Svenska Ishockeyförbundets Hockeyboken. Aktuellt slutspelsformat kontrolleras mot SHL:s information. Historiska namnvarianter, exempelvis Västra Frölunda, förs till samma klubb i hela sammanställningen.
Tabellerna omfattar inga hypotetiska mästare, grundserietitlar eller guld från andra ålders- och könsklasser. Den som vill följa hur enskilda avgöranden blev idrottshistoria kan läsa vidare bland WI-Tidningens klassiska matcher.
