Sverige har en lång och stolt tradition inom höjdhopp – särskilt på damsidan. Från 1900-talets pionjärer till moderna världsstjärnor som Kajsa Bergqvist och Emma Green, har svenska höjdhoppare inte bara dominerat nationellt utan även gjort avtryck internationellt.
I dag växer en ny generation fram, med Maja Nilsson och Engla Nilsson i spetsen. Men vägen till toppen kräver mer än bara talang – det handlar om teknik, fysik, psykologi och uthållighet.
Höjdhoppets historia i Sverige
Höjdhopp för damer introducerades i svensk friidrott under tidigt 1900-tal, men sporten tog fart först efter 1950-talet då internationella tävlingar öppnade för kvinnor.
De första svenska rekordhållarna hoppade runt 1,60 m, men utvecklingen gick snabbt framåt tack vare bättre träningsmetoder och teknikutvecklingen av Fosbury Flop på 1960-talet.
Sedan dess har Sverige haft en rad starka profiler som fört vidare traditionen och skapat ett arv av teknisk skicklighet och mental styrka.
De mest framgångsrika svenska höjdhoppardamerna
Kajsa Bergqvist – den största genom tiderna
Kajsa Bergqvist föddes 1976 i Sollentuna och blev Sveriges mest framgångsrika höjdhoppare någonsin.
- Världsrekord inomhus: 2,08 m (2006, Arnstadt – gäller fortfarande)
- Svenskt rekord utomhus: 2,06 m
- VM-guld: 2005 (Helsingfors)
- VM-silver: 2003 (Paris)
- OS-brons: 2000 (Sydney)
Bergqvist var känd för sin perfekta teknik, explosiva ansats och mentala fokus. Hon dominerade världseliten under flera år och inspirerade en hel generation svenska friidrottare.
Efter karriären har hon blivit förbundskapten för svenska friidrottslandslaget, där hon nu leder nya talanger.
Emma Green – stil, elegans och internationella framgångar
Emma Green Tregaro tog över stafettpinnen efter Bergqvist och blev Sveriges främsta höjdhoppare under 2000-talets första decennier.
- Personligt rekord: 2,01 m (Göteborg, 2010)
- VM-silver: 2005
- EM-brons: 2010, 2012
- Representerade Örgryte IS
Emma Green blev känd för sin mjuka stil och sitt sociala engagemang. Hennes insats i Moskva-VM 2013, då hon målade naglarna i regnbågsfärger som stöd för HBTQ-personer, väckte internationell uppmärksamhet.
Erika Kinsey – kraftfull comeback efter paus
Erika Kinsey, född 1988 i Vörå, kombinerade styrka och explosivitet. Efter några års uppehåll från sporten gjorde hon en imponerande comeback:
- Personligt rekord: 1,97 m
- EM-finalist: 2016
- OS-deltagare: Rio 2016
Hon representerade Sverige i flera internationella mästerskap och var en av de få svenska hopparna som kontinuerligt tävlade över 1,90-nivån.
Maja Nilsson – framtidens svenska hopp
Maja Nilsson (född 1999) har tagit över som Sveriges nya höjdhoppsdrottning.
- Personligt rekord: 1,96 m (2021)
- OS-deltagare: Tokyo 2021
- EM-finalist: 2024
- Klubb: Motala AIF
Hon har en mycket fin teknik och tränas för att nå den magiska 2-metersgränsen. Trots skadeperioder visar hennes återkomst till toppformen att Sverige har en stark arvtagare till Bergqvist och Green.
Engla Nilsson – den unga generationens genombrott
Den 19-åriga Engla Nilsson från Malmö har blivit en sensation inom svensk friidrott.
- EM-brons inomhus 2024 – med hoppet 1,92 m
- Utsedd till Årets nykomling av Friidrottsförbundet
- Känd för sin aggressiva ansats och starka tävlingsinstinkt
Engla tränas i Landskrona och har redan börjat etablera sig internationellt. Många ser henne som Sveriges största framtidslöfte.
Svenska rekord och topplista
| Namn | Rekord (m) | År | Notering |
| Kajsa Bergqvist | 2,08 (inomhus) | 2006 | Världsrekord |
| Kajsa Bergqvist | 2,06 (utomhus) | 2003 | Svenskt rekord |
| Emma Green | 2,01 | 2010 | VM-medaljör |
| Erika Kinsey | 1,97 | 2015 | EM-finalist |
| Maja Nilsson | 1,96 | 2021 | OS-deltagare |
| Engla Nilsson | 1,92 | 2024 | EM-brons |
| Caroline Spångberg | 1,91 | 1998 | Nationell mästare |
| Linda Granström | 1,88 | 1994 | Flera SM-guld |
Träning och teknik i höjdhopp
Styrka och spänst
Svenska höjdhoppare tränar för att utveckla explosiv benstyrka – ofta genom:
- Plyometriska övningar (boxhopp, hoppserier)
- Sprintträning och korta accelerationer
- Tunga benövningar som knäböj och vadpress
Teknik
De bästa svenska hopparna använder Fosbury Flop-tekniken – med fokus på:
- Rytmisk ansats (7–9 steg i kurva)
- Explosivt avstamp med rätt vinkel
- Balanserad sätessväng över ribban
- Mjukt landningsmoment på rygg
Träningen kombineras ofta med videoanalys, biomekaniska mätningar och mental coachning – särskilt för att hantera tävlingspress.
Svensk höjdhopp – idag och imorgon
Den svenska damhöjdhoppningen är inne i en spännande fas.
Efter storheterna på 2000-talet ser man nu ett generationsskifte:
- Maja Nilsson etablerar sig som ledarfigur.
- Engla Nilsson representerar framtiden.
- Nya namn som Lovisa Karlsson och Tindra Palmqvist (juniorer) hoppar redan över 1,85 m i unga år.
Svenska Friidrottsförbundet har också infört särskilda teknikläger för hoppgrenar i Sollentuna och Göteborg – med syfte att bygga nästa våg av talanger.
Höjdhoppets betydelse för svensk friidrott
Höjdhoppet är inte bara en gren – det är ett uttryck för teknisk elegans och mental styrka.
Sverige har haft medaljchanser i nästan varje internationellt mästerskap under 25 år tack vare kvinnliga hoppare.
Kajsa Bergqvist banade vägen, men det är den nya generationen som bär facklan vidare. Kombinationen av idrott, vetenskap och passion gör att Sverige fortsätter vara en kraft inom höjdhopp.
Sammanfattning
Svenska höjdhoppare damer har under årtionden satt starka avtryck i friidrottshistorien:
- Från pionjärerna på 1900-talet till världsrekordet av Kajsa Bergqvist,
- via Emma Green och Erika Kinsey,
- till framtidens stjärnor Maja och Engla Nilsson.
Med fortsatt utveckling, satsning på ungdomar och en tydlig teknisk tradition står Sverige starkt även i framtidens internationella höjdhopp.
Höjdhoppet lever vidare – och de svenska damerna fortsätter att sikta mot himlen.
